Televerket

Vad hände med Televerket?

Efter 150 år gick Televerket i graven 1992. För vanliga konsumenter betydde kanske ombildningen till Statens Telenämnd inte så mycket men en milstolpe i svensk historia blev till ända. När telefonen kom i bruk på 1880-talet kom uppfinningen att komplettera verksamheten hos Telegrafverket eller Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket som namnet var från början.

År 1994 kom så sammanslagningen med Postverket och Post och Telestyrelsen blev ett faktum som består även idag. Detta med kommunikationer och postbefordran är och har varit en viktig del i det personliga och privat som offentlig sektor under århundraden. Idag driver en mängd olika företag denna service för samhället men övervakas av PTS.

Namnet Televerket är en institution som ännu lever kvar i folkmun som ett mantra. Detta bevisades särskilt när ett företag ville inregistrera Televerket Global som bifirma. Men efter flera turer avgjordes fallet i Kammarrätten som avslog begäran med motiveringen att ordet televerket är så starkt förknippat i historien att det kunde betraktas som heligt.

  • Televerket ansvarade för telefon och telegrafkommunikation i Sverige.
  • Det gamla Televerket ingår numera i Post och Telestyrelsen.
  • Namnet Televerket får inte användas av andra bolag trots att det inte brukas längre.
  • Det nuvarande Televerket PTS ansvarar övergripande för post- tele- och datanätet i landet.
  • Alexander Graham Bell uppfann telefonen år 1876.
  • De första svenska telefonerna kom i bruk 1877.
  • Den första smarta mobiltelefonen var en Nokia år 1996.

Telefon och telegraftrafikens historik

Under 1850-talet grundades Kongl. Elecktriska Telegraf-Werket. Då kunde man börja skicka telegram mellan Stockholm och Uppsala. Telegrafledningarna utvecklades över landet och under 1880-talet kom telefonen i bruk. På telegrafverket trodde man först inte på idén med telefoni trots att man i Jönköping hade ett fungerande telefonnät sedan några år.

Under 1890-talet skapades ett rikstäckande nät genom att telegrafverket köpte upp de flesta av de då fungerande ledningarna och anslöt dessa. Telegrafstyrelsen som inrättades några år in på förra seklet övervakade linjer, trafik och radio. Myndigheten var sakkunniga i fråga om bland annat telegraf och telefondrift samt att administrera verksamheten övergripande.

Utvecklingen mot ett rikstäckande telefonnät intensifierades genom att ett stamnät byggdes mot slutet av 1800-talet genom telegrafverkets försorg. Även privata intressenter var intresserade att delta i utbyggnaden men regeringen gav verket ensamrätt. Detta var inledningen till ett monopol som i praktiken varade från 1920-talet fram till 80-talet.

Mot modernare tider

I början av förra seklet pågick en strid mellan telefonbolag och telegrafverket vilket ledde till att många abonnenter blev avskurna från riksnätet. Telegrafverket skulle köpa upp bolaget men regeringen ansåg priset för högt. Tvisten löstes inte förrän efter andra världskriget men kan kanske påminna om dagens konkurrens mellan olika aktörer på marknaden för telefoni.

Den första mobiltelefonen kom 1956 vilken krävde ett batteripaket på cirka 30 kilo som placerades i bilens bagageutrymme. Uppkopplingen mellan abonnenterna utfördes manuellt av telefonister. Det första helautomatiska systemet var NMT (Nordisk Mobiltelefoni) som lanserades 1981 och som kallades NMT450 eftersom det använde sig av 450 Mhz-bandet.

I mitten av 80-talet började mobiltelefonerna bli mindre och mindre. Ett europeiskt samarbete för mobilnät inleddes. Under 1992 inrättades Telestyrelsen och verksamheterna inom telefoni, mobiltelefoni och datanät lades på Telia AB som senare blev Telia Sonera AB. År 1994 avskaffades Postverket och en ny myndighet bildades, Post och Telestyrelsen.

Ordlista